Organiserad brottslighet inom avfallsverksamhet

Syfte och bakgrund

Denna rapport undersöker organiserad brottslighet inom avfallssektorn, ett område som internationellt har vuxit fram som ett av de mest lönsamma och snabbast växande brottsområdena. Syftet är att ge en samlad och fördjupad bild av forskningsläget kring organiserad brottslighet inom avfallsområdet samt att identifiera mönster, drivkrafter och kunskapsluckor. Avfallsbrottslighet beräknas globalt omsätta minst 10-12 miljarder amerikanska dollar årligen, med brottsvinster som i flera fall kan jämföras med den illegala narkotikahandeln. I Sverige har avfallsbrott pekats ut som ett ”ostört brottsområde” med låg upptäcktsrisk och höga brottsvinster.

Metod

Studien genomfördes som en narrativ litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar och rapporter från myndigheter och internationella organisationer samlades in, granskades och syntetiserades. Systematiska litteratursökningar genomfördes i flera databaser (JSTOR, Scopus, Web of Science, EBSCO) under perioden maj-augusti 2025. Totalt inkluderades 74 artiklar och rapporter publicerade mellan 2000 och 2025. Analysen följde en tematiskt styrd process där centrala mönster och teman identifierades. Endast studier på engelska eller nordiska språk inkluderades, medan böcker, bokkapitel och studier från totalitära stater exkluderades.

Huvudsakliga resultat

Forskningen visar att avfallssektorn i ökande grad utgör en arena för organiserad brottslighet där ekonomiska incitament, svag tillsyn och bristande regelharmonisering samverkar. Den legala avfallsmarknaden fungerar både som infrastruktur och täckmantel för olaglig verksamhet. Legitima företag används som fasader för penningtvätt, olaglig export, falsk dokumentation och manipulation av avfallsströmmar. Ett centralt verktyg är så kallade ”paper crimes” – felaktig eller manipulerad dokumentation som döljer innehåll, ursprung och slutdestination för avfall. Illegala avfallsflöden går mellan Europa och mottagarländer i Afrika eller Asien, där transitpunkter används strategiskt för att kringgå kontrollsystem. Korruption, både i form av mutor och långvarig påverkan på lokala beslutsprocesser och offentlig upphandling, är en avgörande faktor. Höga vinster kombinerat med låg upptäcktsrisk gör avfallssektorn särskilt attraktiv. Höga behandlingskostnader, svag tillsyn och skiljaktiga regelverk mellan länder skapar strukturella möjligheter som utnyttjas. Betydande mängder avfall ”försvinner” ur officiella flöden, vilket antyder att den illegala marknaden kan vara större än statistiken visar. Trots samstämmighet kring drivkrafter och modus finns omfattande osäkerhet om brottens faktiska omfattning och ekonomiska flöden. Forskningen är också oenig om vilka aktörer som dominerar – traditionella maffiaorganisationer, lösa företagsnätverk eller mer flexibla konstellationer.

Slutsatser och implikationer

Rapporten identifierar flera viktiga forskningsluckor. Den nordiska kontexten är svagt belyst, liksom de globala mottagarländerna. Kunskapen om finansiella flöden, penningtvätt och hur organiserad brottslighet infiltrerar legitima företag är begränsad. Få studier analyserar effekterna av förebyggande åtgärder. Avfallsbrott bör förstås som en del av ekonomisk och organiserad brottslighet snarare än enbart som miljöbrott. En mer effektiv bekämpning förutsätter bättre datagrunder, stärkt nationell och internationell samordning samt systematiska utvärderingar av vilka strategier som faktiskt fungerar. Brottslighetens gränsöverskridande och marknadsnära karaktär gör internationellt samarbete nödvändigt för att hantera de strukturer och incitament som organiserad brottslighet utnyttjar. Motåtgärder som underrättelsebaserad tillsyn, internationellt samarbete och teknikbaserade lösningar som GPS-spårning och datadriven riskanalys behöver utvecklas och utvärderas systematiskt.