Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet

Syfte och bakgrund

Denna rapport från Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) syftar till att ge en forskningsbaserad lägesbild av hur organiserad brottslighet organiseras, möjliggörs och reproduceras i Sverige. Fokus ligger särskilt på att identifiera strategiska sårbarheter – det vill säga de förhållanden i samhällssystem, organisationer och marknader som gör det möjligt för organiserad brottslighet att få tillgång till resurser, legitimitet och ekonomiska flöden. Rapporten undersöker specifikt gränsytorna där brottsliga aktörer möter legala strukturer, samhällskänsliga funktioner och offentliga system.

Metod och data

Analysen bygger på en omfattande nationell forskningsdatabas som möjliggör samkörning av registerdata från flera samhällsdomäner. Studiepopulationen består av 50 165 individer som enligt Polismyndigheten och Acta Publica bedöms ingå i organiserad brottslighet i Sverige. För att analysera den bredare relationella omgivningen används jämförelsegrupper som medmisstänkta och medstyrelseledamöter. Tillsammans bildar dessa en ”utvidgad kärna” om 224 390 unika individer. Datamaterialet omfattar uppgifter om brottsmisstankar, bolagsengagemang, inkomster, bidrag, sysselsättning, yrken, offentliga upphandlingar, förtroendeuppdrag och socialtjänstens insatser. Metoden är huvudsakligen deskriptiv och explorativ – syftet är att identifiera mönster och överlappningar, inte att fastställa skuld på individnivå.

Huvudsakliga resultat

Rapporten visar att organiserad brottslighet har omfattande kontaktytor mot flera centrala samhällsdomäner. Den utvidgade kärnan kan kopplas till cirka 40 procent av alla registrerade brottsmisstankar under perioden 1995–2023. Ett centralt fynd är kopplingen till den legala ekonomin. Inom studiepopulationen har 18 procent haft bolagsengagemang, och gruppen kan kopplas till över 20 000 bolag. Studiepopulationens registrerade bidrag och ersättningar uppgår till cirka 27 miljarder kronor under perioden 2015–2024, och för den utvidgade kärnan till omkring 178 miljarder kronor. Organisationer med koppling till studiepopulationen förekommer i offentliga upphandlingar, både som upphandlande organisationer och leverantörer. En betydande del av studiepopulationen är förvärvsarbetande, och många återfinns i samhällskänsliga yrken inom omsorg, säkerhet, socialt arbete, hälso- och sjukvård samt förvaltning – yrken där åtkomst till information och kontrollpunkter kan ha särskild betydelse. Personer i både den inre och yttre kärnan förekommer i vissa fall som förtroendevalda, vilket kan ge tillgång till nätverk, information och beslutsprocesser. Cirka 22 procent av studiepopulationen har varit föremål för socialtjänstens placeringar, vilket visar att en betydande del tidigare varit synlig för välfärdssystemet.

Slutsatser och implikationer

Rapporten identifierar att strategiska sårbarheter uppstår både genom volym och funktion. Volymsårbarheten ligger i själva omfattningen av aktörsmiljön, medan funktionssårbarheten uppstår där positioner ger åtkomst till känsliga resurser, information eller legitimitet. En övergripande slutsats är att organiserad brottslighet får strategisk betydelse när brottslig kapacitet kombineras med ekonomisk och institutionell kapacitet. Sårbarheter finns framför allt i gränsytorna mellan brottsliga aktörsmiljöer och legala samhällsstrukturer – i bolagsstrukturer, upphandlingar, yrkesroller, lokalpolitiska uppdrag och fragmenterad informationshantering. Rapportens samlade bedömning är att arbetet mot organiserad brottslighet behöver riktas mot mer än enskilda individer och brottshändelser. Strategiska effekter uppstår först när samhället också reducerar de strukturer och systembetingelser som gör brottsligheten möjlig att upprätthålla över tid. Den centrala frågan är inte bara vilka aktörer som ska lagföras, utan vilka funktioner och strukturer som måste förändras för att minska brottslighetens handlingsutrymme.