Riskindikatorer i offentliga finansierade branscher

Syfte och bakgrund

Denna rapport undersöker om företag i fyra offentligt finansierade riskbranscher – personlig assistans, hälso- och sjukvård/vård och omsorg, tandvård samt avfallshantering – skiljer sig från andra företag i näringslivet när det gäller ekonomiska nyckeltal och riskindikatorer. Bakgrunden är den ökande oron för att organiserad brottslighet etablerar sig i den legala ekonomin, särskilt inom verksamheter som finansieras med offentliga medel. Syftet är att på aggregerad nivå kartlägga om dessa branscher uppvisar systematiska avvikelser som kan signalera förhöjd risk för ekonomiska oegentligheter, svag bolagsstyrning eller finansiella problem.

Metod

Studien baseras på omfattande registerdata för samtliga svenska aktiebolag under perioden 2020–2023. Data har hämtats från Serrano-databasen, Bolagsverket och Revisorsinspektionen och omfattar redovisningsdata, revisorsuppgifter samt information om styrelser och verkställande direktörer. Företagen i de fyra riskbranscherna jämförs systematiskt med två jämförelsegrupper: restaurang- och cateringverksamhet (en etablerad riskbransch utan offentlig finansiering) samt företag i övriga branscher. Analysen undersöker både grundläggande finansiella nyckeltal (storlek, lönsamhet, likviditet, soliditet) och tolv specifika riskindikatorer kopplade till bland annat kapitalstruktur, bolagsstyrning, revisionsförhållanden och redovisningsbeteende.

Huvudsakliga resultat

Resultaten visar en mer nyanserad bild än vad den gängse uppfattningen om dessa branscher som generellt riskutsatta antyder. När det gäller grundläggande finansiella nyckeltal framstår företagen i de offentligt finansierade branscherna som relativt starka – de är i genomsnitt större, mer lönsamma, mer likvida och mindre skuldsatta än jämförelsegrupperna. Avfallshantering utgör ett visst undantag med något högre skuldsättning. Gällande riskindikatorerna visar analysen inte att de offentligt finansierade branscherna generellt uppvisar högre risknivåer. Tvärtom indikerar nio av tolv indikatorer lägre eller likvärdig risk jämfört med övriga branscher. Endast två indikatorer avviker konsekvent: företagen i riskbranscherna väljer i lägre utsträckning frivillig revision och får oftare anmärkningar i revisionsberättelser. När riskindikatorerna sammanvägs i ett gemensamt riskindex bekräftas bilden – de offentligt finansierade branscherna uppvisar inte högre samlad risk än jämförelsegrupperna. Det finns dock skillnader mellan de fyra branscherna internt. Personlig assistans och avfallshantering framstår som relativt mer riskexponerade än hälso- och sjukvård/vård och omsorg samt tandvård, särskilt avseende styrelsedynamik och kopplingar till revisorer med disciplinära åtgärder.

Slutsatser och implikationer

Studien visar att majoriteten av företagen i de undersökta branscherna, utifrån de analyserade indikatorerna, framstår som finansiellt stabila och formellt välordnade. Detta innebär dock inte att allvarliga oegentligheter saknas. Snarare tyder resultaten på att riskerna är ojämnt fördelade och koncentrerade till en mindre andel företag, vilket inte får genomslag i aggregerad statistik. Flera förklaringar diskuteras: den dominerande riskbilden kan bygga på uppmärksammade enskilda fall snarare än branschernas samlade karaktär; sofistikerade aktörer kan medvetet upprätthålla en formellt korrekt fasad; den offentliga finansieringen skapar institutionella ramverk som disciplinerar företagen att uppfylla formella krav. Rapporten understryker behovet av mer nyanserade och datadrivna tillsynsmetoder. Ett viktigt nästa steg är att koppla riskindikatorerna till faktiska negativa utfall som konstaterade brott och sanktioner, för att utveckla mer träffsäkra verktyg för att identifiera genuina risker i offentligt finansierade verksamheter.