Kriminella entreprenörer

Syfte och bakgrund

Denna rapport från januari 2024, författad av Amir Rostami och Hernan Mondani på uppdrag av Stockholms Handelskammare, undersöker kopplingarna mellan organiserad brottslighet och det svenska näringslivet. Trots att organiserad brottslighet inte är ett nytt fenomen i Sverige – det har uppmärksammats sedan 1970-talet – har omfattningen och komplexiteten ökat markant. Rapporten syftar till att belysa hur kriminella aktörer integrerar sig i legitima affärsverksamheter och vilka risker detta innebär för samhället. Studien fokuserar särskilt på individer inom organiserad brottslighet som samtidigt har formella positioner i svenska företag.

Metod och data

Studien bygger på omfattande registerdata från svenska myndigheter, inklusive Polismyndighetens bedömningar och Bolagsverkets företagsregister. Forskarna analyserade 12 768 individer som Polismyndigheten identifierat som del av den organiserade brottsligheten 2017, varav 4 311 hade företagsengagemang. Dessa jämfördes med referensgrupper bestående av kriminella utan företagsengagemang, deras medstyrelseledamöter samt övriga företagsengagerade i storstadsregionerna. Genom social nätverksanalys kartlades relationerna mellan individer och deras roller i både brottsliga nätverk och företagsstyrelser. Den organiserade brottsligheten delades in i fem kategorier: nätverk, partiella organisationer, gatugäng, MC-gäng och maffia.

Huvudsakliga resultat

Rapporten visar att den organiserade brottsligheten har djupgående kopplingar till näringslivet. Individer inom dessa miljöer är ofta välutbildade, politiskt aktiva och verksamma i många samhällssektorer. Särskilt maffian och MC-gängen uppvisar höga nivåer av företagsengagemang och är verksamma i samhällskänsliga yrken. Maffian utmärker sig genom brett samarbete och betydande lokalpolitiskt engagemang, vilket ger dem möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Studien identifierar en paradoxal utveckling: medan den totala våldsnivån inte ökat dramatiskt sedan 1990-talet, har skjutvapenvåldet och det explosiva våldet ökat markant och blivit grövre. Den kriminella ekonomin omsätter betydande summor och påverkar den legala ekonomin genom osund konkurrens. Företag drabbas av direkta och indirekta kostnader uppgående till tiotals miljarder kronor årligen. Geografiskt är den organiserade brottsligheten mest aktiv i områden som inte klassificeras som särskilt utsatta, vilket utmanar vanliga föreställningar. Analysen visar också att individer närmare näringslivet tenderar att ha högre samhällsetablering med bättre utbildning och större sysselsättning i samhällskänsliga yrken, även om alla grupper uppvisar högre nivåer av psykisk ohälsa än genomsnittet.

Slutsatser och implikationer

Rapporten understryker att organiserad brottslighet inte bara är ett rättsväsendeproblem utan hotar hela samhället, inklusive näringslivet. Den ökade förekomsten i företagsvärlden leder till konkurrensförvrängning, underminerar förtroendet för finansiella system och riskerar att kriminalisera hela sektorer av den legala ekonomin. På längre sikt kan detta undergräva legitimiteten i välfärdssystemen och den svenska samhällsmodellen. Forskarna betonar behovet av multidisciplinära strategier som involverar både offentliga och privata aktörer. Kontinuerlig kunskapsförädling genom forskning är avgörande för att förstå och motverka de komplexa och föränderliga utmaningar som organiserad brottslighet utgör. Samverkan mellan forskning, myndigheter, näringsliv och media är nödvändig för att utveckla effektiva förebyggande åtgärder och skydda samhällets institutioner.